Hej alla!

Vi som har några år på nacken kommer ihåg när de första datorerna letade sig in på skolorna. Det var någon gång på 80-talet. Då användes dom mest som skrivmaskiner och man fascinerades mest över att slippa använda tippex när man hade skrivit fel. På 90-talet fick skolan tillgång till Internet och lärarnas arbete skulle underlättas genom att man fick tillgång till olika system och möjlighet att börja använda mail i kontakten med föräldrar.

Från millenieskiftet och fram till idag har utvecklingen gått snabbt framåt. Idag har nästintill alla elever från mellanstadiet och uppåt god tillgång till digitala enheter och oftast obegränsad tillgång till Internet. Så ser det även ut i hemmen. Fri tillgång till TV, surfplattor, datorer och mobiler med och uppkoppling var man än befinner sig är idag mer regel än undantag. Många av oss vuxna arbetar med datorn som primärt arbetsredskap och även efter arbetstid spenderas sedan en hel del av kvällen bakom en skärm. För barn i åldern 8-18 så används iPad/dator ett par timmar för skolarbete och efter skoltid så sitter dom ytterligare 5-6 timmar bakom en skärm. Detta enligt en färsk amerikansk undersökning utförd av mediekanalen CBS. Undersökningen är gjord på bland barn i USA men resultatet går antagligen bra att applicera hos oss i Sverige. Vi alla känner nog av att skärmtiden ökar år för år.

På Nya läroverket har vi en gemensam digitaliseringstrappa som löper från åk 1 till åk 9. Som exempel så får elever på lågstadiet lära sig hur man tar en bild med iPad och lära sig var den ska sparas på enheten. På mellanstadiet behärskar nu eleven att ta en bild och sedan kan man nu istället arbeta med bildbehandling och samtidigt tar läraren en diskussion kring hur bilder kan nyttjas, och kanske missbrukas, på sociala medier. På högstadiet blir nivån svårare och där kan eleven arbeta med animerade bildsekvenser genom kodning, med säkerhet på nätet och även hur det fungerar med bildrättigheter. På detta sätt stegras kunskapsnivån genom grundskolan.

2017 beslutade regeringen att Sveriges skolväsende behövde en digitaliseringsstrategi. Det har nu gått några år sedan dess och fortfarande finns det inga resultat som entydigt visar på att digitaliseringen gett ökade resultat i skolan. Däremot står det klart att läraryrket blivit mer komplext då interaktionen mellan lärare och elever nu dessutom inbegriper teknik som ofta är ganska komplex och svår att använda och förstå sig på. Till våren kommer vi att genomföra de första digitala nationella proven. Det är åk 6 som är först ut och våren 2025 kommer alla prov för åk 6 och åk 9 genomföras digitalt. Det kommer förhoppningsvis att minska tiden som pedagogerna idag behöver lägga på rättning.

Lyssnar man till debatten om skolan så låter det som att pendeln verkar svänga gällande skolans digitalisering. Skolminister Lotta Edholm har aviserat att skärmar skall begränsas i förskolan. Regeringen utreder ett lagförslag om att förbjuda mobiltelefoner helt och hållet i skolan. Sedan i mars månad utreds den digitaliseringsstrategin för skolan. Detta för att hitta vetenskaplig grund för att arbeta med digitala verktyg i skolan. Utöver dessa politiska initiativ så har Svenska barnläkarföreningen kommit med råd om att barn under två år inte skall ha någon skärmtid överhuvudtaget och barn mellan 2-5 år max skall ha en timmes skärmtid.

Den moderna digitala tekniken har överlag underlättat mycket i skolan och samhället i övrigt. Som specialpedagogiskt verktyg så har det nästintill revolutionerat situationen för dyslektiker med en mängd olika appar och program som gör att det går att hänga med i undervisningen trots stora läsvolymer. Men det finns några uppenbara nersidor med digitaliseringen som skapar problem och kanske till och med leder till olika former av ohälsa. Ett av de främsta användningsområdena för barn och unga är olika chatfunktioner. Det kanske mest använda idag är appen ”Snapchat” Där kan man skicka bilder och meddelanden som sedan försvinner efter ett dygn. Det är vanligt att en klass skapar en chattgrupp där det skrivs flitigt under fritiden. Dessa klasschatter ligger ofta till grund för konflikter mellan individer och när vi på skolan börjar nysta i ärenden som betecknas som mobbning, så finner vi ofta källan till konflikterna i Snapchatgrupper. Detta sker oftast på fritiden och är helt utom skolans kontroll. Ändå är det i skolan som problemen förväntas lösas. Vi noterar ofta ett ett väldigt ovårdat språkbruk på nätet där barnen använder kränkande och nedvärderande ord som sällan eller aldrig hörs i skolan.

Under det senaste året har hela utbildningsväsendet, från grundskola till universitetsutbildningar, ställts inför en ny och helt omvälvande teknik. AI-tjänster, som ex ChatGPT, som snabbt kan skapa faktatexter, har på kort tid gjort att traditionella inlämningsuppgifter helt frångåtts som betygsunderlag. Det är nästintill helt omöjligt att kunna avgöra om det är en chat-robot eller en elev som skrivit en text. Utmaningar som denna kommer att påverka undervisningen och vår syn på utbildning under lång tid framöver. På skolan kommer vi framöver att i än större utsträckning, genom ett så kallat ”MDM-system” styra exakt vad eleverna kan göra, och inte göra, med sina iPads. det innebär till exempel att om lektionens mål och syfte är att skriva en text så är det bara skrivprogrammet som är aktiverat på iPaden. Alla andra funktioner stänger läraren av för klassen.

Undertonen i detta ledningsbrev går kanske inte är i dur, men vi på Nya läroverket är i grund och botten positivt inställda till digitaliseringen i skolan. Det måste dock hela tiden ske med eftertanke och vi kommer inte att glömma handens arbete. För oss är blandningen mellan Art & Science alltid med oss.

Med vänliga hälsningar
Catharina, Carina, David, Peter & Magnus