Kort beskrivning ULF
ULF står för utbildning, lärande och forskning. Det handlar om att högskola/universitet och skola ska samverka både gällande forskning, utbildning och verksamhet.

Varför behövs ULF?
Enligt skollagen ska utbildningen ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det betyder att lärare ska basera sin yrkesutövning på forskning och att skolutveckling ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Det har framkommit att det finns ett upplevt glapp mellan teori och praktik som gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid kan tillämpas i skolans verksamhet. Därför finns ett stort behov att utveckla hållbara samverkansmodeller mellan skola och högskola/universitet.

Målet
Målet är att ta fram en struktur med långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan högskola/universitet och skolhuvudmän för att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan.

För mer information om ULF:

https://www.ltu.se/samverkan/skolsamverkan/ulf—utbildning-larande-forskning/om-ulf

Nedan kan ni läsa projektbeskrivningen av det forskningsprojekt som Nya Läroverket driver tillsammans med LTU:

Skönlitteratur i alla ämnen

I detta projekt undersöks hur gemensamt vald skönlitteratur kan användas och bearbetas i olika ämnen för att förändra elevers attityder till läsning och öka deras läsförståelse.

Deltagare i projektet
I projektet ingår Nya Läroverket Luleå AB (NLV) som skolhuvudman och Luleå tekniska universitet (LTU) som lärosäte. NLV har tre grundskolor, två med undervisning från förskoleklass till år 9 och en med undervisning från förskoleklass till år 6. Sammanlagt går 880 elever på skolorna. Projektet riktar in sig på högstadiet på en av skolorna. Lokal projektledare är rektor David Hjelte och huvudansvarig för projektets genomförande på skolan är förstelärare Camilla Sundberg Thurfjell. Övriga kollegor i arbetslaget för högstadiet är vidtalade och deltar vid genomförandet. Från lärosätet deltar Stefan Lundström som forskare och vetenskaplig ledare. Forskarens huvudsakliga uppgift i projektet är att bidra med vetenskapliga perspektiv och metodisk systematik i planering och utvärdering av de aktiviteter som genomförs. Forskaren ska också tillsammans med rektor och försteläraren bidra med processledning av, och inspiration i, arbetet med att utveckla undervisningsmetoder. På detta sätt säkerställs den vetenskapliga kvalitén.

Förutsättningar för deltagande
Camilla Sundberg Thurfjell ges av rektor dels möjlighet att använda den av skolan styrda pedagogiska utvecklingstiden för projektet, dels tid i tjänsten utifrån den sökta finansieringen. Detta skapar de förutsättningar som behövs för projektets genomförande. Övriga lärare deltar inom sin ordinarie arbetstid. Även de kommer att använda den pedagogiska utvecklingstiden. LTU avsätter arbetstid för forskaren.

Området
NLV har nyligen infört läsning som ett fokusområde inom alla stadier. Området ska fokuseras under de kommande fyra åren, bland annat genom att lärarnas kompetensutveckling anknyter till läsning och läsutveckling. Föreliggande ansökan har sin grund i denna satsning och avsikten är att projektet ska bidra med nya kunskaper som hjälper lärare att arbeta med läsutveckling i alla ämnen.

Såväl fokusområdet som projektet handlar om att utveckla klassrumspraktiken för att gynna elevers lärande. Bakgrunden finns i att läsförståelsen under de senaste årtiondena har sjunkit hos svenska elever generellt. Vid NLV är lärarnas upplevelse att utmaningarna eskalerar när eleverna når högstadiet. Att få elever läser skönlitteratur på fritiden stöds också av forskning (se t.ex. Lundström & Svensson, 2017), samtidigt som läsningen i skolan förefaller minska i många ämnen (Vinterek et.al., 2020). Konsekvenserna blir allvarliga inom i stort sett alla skolans ämnen när eleverna exempelvis saknar ordförståelse och inte förmår tolka texters implicita betydelse. Utmaningarna behöver därför adresseras i alla ämnen. I projektet vill vi utveckla klassrumsaktiviteter för att arbeta med elevers läsförmåga och attityder till läsning. Genom att göra detta i form av ett ULF-projekt med forskarstöd ges möjligheter att systematiskt analysera och utvärdera aktiviteterna, samtidigt som resultaten bidrar till det praktiknära forskningsfältet om läsutveckling.

Den så kallade läskrisen har adresserats frekvent tidigare och försök att motverka den har gjorts i en rad sammanhang (se t.ex. antologin Barnet och boken – perspektiv på ungas läsning, 2025). Det unika med föreliggande projekt är att det involverar lärare i alla högstadiets ämnen och på så sätt visar fler vuxna läsande förebilder (jfr Bruce, 2025). Genom att hitta skönlitterära verk som är användbara i många ämnen skapas situationer där läsning blir ett återkommande inslag i undervisningen varje dag, också i ämnen där skönlitteratur traditionellt inte läses. Samtidigt utvecklas kunskaperna i varje ämne som delar av ett större sammanhang, där boken används för att skapa helheter i elevers förståelse av världen. Projektet vilar således inte på traditionell ämnesintegrering, utan på ett gemensamt överenskommet innehåll för att nå ett gemensamt mål i olika ämnen, nämligen att få elever att se värdet av läsning. Förutom att studera hur arbetssättet påverkar elevernas attityder till läsning och uthållighet i lässituationer kommer även förändringar i läsförmåga att mätas.

Syfte
Syftet med projektet är att bidra med kunskap om metoder för att utveckla läsförmåga och attityder till läsning genom att använda gemensam skönlitteratur i alla ämnen på högstadiet.

Genomförande, tidsplan och dokumentation 
Projektet söker medel för två år, men för att kunna följa elever under hela högstadiet har en plan som omfattar längre tid utarbetats. Planen omfattar fyra steg, där det sista steget inkluderar en ny iteration som faller utanför projekttiden. Eftersom projektet ingår i skolans fokusområde kommer vissa aktiviteter att genomföras under det tredje året oavsett förlängd finansiering, men aktiviteterna justeras efter tillgängliga resurser.

Steg 1. Kollegial utveckling av undervisning
Under vårterminen 2026 arbetar lärarlaget tillsammans med forskaren för att fördjupa sina kunskaper om läsning och läsförståelse samt om hur undervisningen kan stärka elevers läsning. Kunskaperna omsätts i lektionsplaneringar som lärarna delvis skapar tillsammans för de olika skolämnena. Den gemensamma grunden utgörs av det material, det vill säga de texter, som bestäms tillsammans, liksom av vissa riktlinjer för hur litteratur kan användas i undervisning. Respektive lärare skapar dock själva den slutliga iscensättningen utifrån de mål som finns för ämnena.

Steg 2. Kartläggning av elevers kunskaper, attityder och motivation
Projektet inkluderar alla klasser på högstadiet, men särskilt fokus läggs på år 7 för att kunna se utveckling över tid. Vid terminsstarten hösten 2026 genomförs en kartläggning av de nya eleverna i denna årskurs. Dels genomförs en enkät för att mäta hur mycket eleverna läser, dels genomförs fokusgruppsintervjuer för att fördjupa förståelsen för elevernas attityder till läsning. Forskaren ansvarar för att utarbeta relevanta metoder för detta, medan analysen görs gemensamt av försteläraren och forskaren. Vidare görs en sammanställning och analys av elevernas nationella prov från år 6. Denna kompletteras med ett diagnostiskt läs- och skrivprov (DLS) vid terminsstarten.

Steg 3. Implementering
Analyserna av steg 2 visar om det finns behov av att justera de lektionsplaneringar och textval som utarbetades i steg 1. Därefter sker implementeringen av lektionsdesignerna, med beräknad start omkring vecka 40. Implementeringen fortsätter under hela läsåret 2026/27. Under arbetet med implementeringen hålls regelbundna träffar med lärare och forskare för att kontinuerligt utvärdera arbetssättet och dess konsekvenser. Träffarna har en explorativ karaktär och fokus är att utbyta erfarenheter om vilka aktiviteter och vilket agerande som skapar motivation och uthållighet hos eleverna. I samband med vissa lärsekvenser genomförs även mindre enkäter med samma teman bland eleverna.

Steg 4. Ny kartläggning och utvärdering
I slutet av vårterminen 2027 görs en ny kartläggning av elevers kunskaper, attityder och motivation. Under den tvååriga projekttidens sista termin analyseras de material som har samlats in komparativt för att se vilka eventuella förändringar som har skett under läsåret. Med utgångspunkt i dessa resultat tas metoder och konkreta uppgifter fram för hur lärare i olika ämnen kan arbeta med skönlitteraturen som grund. I ett förlängt projekt kommer detta material att testas i fler klasser för att kunna validera resultaten och på så sätt skapa beprövad erfarenhet.

Spridning av resultat
Projektets resultat kommer initialt att spridas bland övriga lärare och personal vid de interna pedagogiska konferenserna på NLV. En förhoppning är att också få möjlighet att presentera resultaten vid någon UDiN-träff och/eller vid någon UDiN-dag, vilket på sikt bidrar till möjligheter att nå beprövad erfarenhet. Eftersom den utmaning som projektet adresserar, det vill säga läskrisen, gäller för i stort sett all skolverksamhet idag planeras vidare att lärare och forskare tillsammans publicerar minst en artikel samt presenterar resultaten vid en lämplig nationell konferens. Resultaten är också mycket relevanta att implementera inom ämneslärarutbildningen vid LTU.

Etiska överväganden
I detta projekt kommer både lärare och elever att vara inblandade, vilket kräver noggranna etiska överväganden. Projektet följer Vetenskapsrådets God forskningssed (2024). Detta innebär bland annat att samtliga deltagare informeras om projektets syfte och att de när som helst kan avbryta deltagandet. I och med att projektet genomförs inom ramen för den ordinarie undervisningen deltar alla elever i denna. När utvecklingsprojektet övergår till forskningsprojekt kan dock eleverna välja att inte delta i projektet, det vill säga inte utgöra informanter vid exempelvis spridning av resultat. I de fall eleverna är under 15 år krävs vårdnadshavares samtycke för deltagande som informant. Där samtycke inte ges exkluderas eleverna från det material som används för analys, men alltså inte från undervisningen. Vidare kommer de deltagande lärarna att erbjudas handledning i seminarieform kring etiska överväganden i forsknings- och utvecklingsprojekt av den deltagande forskaren.Projektet avser inte att dokumentera personuppgifter för eleverna och det går inte att förutse att eleverna skulle kunna utsättas för någon risk som beror på projektet. Det är emellertid av vikt att samtliga deltagare har en dialog kring olika roller i projektet och att även erfarenheter, dokumentation och övrigt material ingår i denna dialog. Det deltagande lärosätet är en statlig myndighet och följer därmed lagar och rutiner för hantering av forskningsmaterial. Utöver detta är det av betydelse att överenskommelser görs inom gruppen för hur dokumentation och insamlat material används. Materialet används därför inte utan att huvudmannens berörda deltagare har vidtalats.

Kontaktuppgifter

Nya Läroverket Luleå AB: Camilla Sundberg Thurfjell (förstelärare)
Box 50068
973 22 Luleå
camilla.s.thurfjell@nlv.se

Luleå tekniska universitet: Stefan Lundström (forskare)
0920-49 25 48
stefan.lundstrom@ltu.se

Referenser

Bruce, J. (2025). Om läsning i skolan och hemma. Easypeasy publishing.
Lundström, S & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning & lärande, vol 5, nr 2/2017, s 30-51.
Otterberg Engdahl, S. (red.). (2025). Barnet och boken – perspektiv på ungas läsning. Bokförlaget Stolpe.
Vinterek, M., Winberg, M., Tegmark, M., Alatalo, T., & Liberg, C. (2020). The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School–Trends Between 2007 and 2017. Scandinavian Journal of Educational Research, 66(1), s. 119–133.